.Omskärelse av flickor tar barnrättsorganisationerna allmänt avstånd ifrån. Omskärelse av pojkar röner däremot en egenartad och obefogad tolerans. Den torde väl bero på att man uppfattar förhuden som en helt oviktig hudflik och att operationen antas normalt vara komplikationsfri.
Men:
1. Inga operationer är komplikationsfria. Vanliga och ovanliga skador följer ingreppet. Även dödsfall till följd av manlig omskärelse utförd i och utanför legitimerad sjukvård har och kommer att inträffa så länge oseden består. Komplikationer kan godtagas enbart om en vedertagen och riktig kirurgisk/medicinsk indikation finns, vilket inte är fallet vid rituell omskärelse. Allt förekommande tal om fördelar av hygieniskt och annat slag är föråldrade och felaktiga uppfattningar. Det amerikanska barnläkarförbudet med tung sakkunskap tar helt avstånd från ingreppet. Många läkare är annars okunniga i denna fråga, eftersom föga forskning och intresse ägnats åt förhudens funktioner.
2. Det mesta i naturen brukar vara mycket ändamålsenligt. Alla djur begåvade med en penis har också förhud, detta därför att den har viktiga funktioner. Den har en mekaniskt skyddande uppgift och sannolikt också immunologisk skyddsfunktion mot lokala infektioner i analogi med ögats bindhinna och ögonlock. Den är mycket rikligt utrustad med känsel och immunologiska celler. Rituell omskärelse är därför liktydig med en stympning.
3. Riter förekommer i alla religioner och samhällen. Riter har uppkommit, förändrats eller försvunnit och ersatts i alla tider. Ett förbud mot fysisk omskärelse av pojkar innebär inte något hinder för kulturell särart eller religionsutövning om omskärelse nu skulle vara detta. Har omskärelse någon mening är den ju rimligen av enbart andlig art och betydelse. Den kan behållas i oblodig form som knivpåläggning eller dylikt med välsignande eller annan innebörd. Det är inte för mycket begärt att viss anpassning av skadliga seder bör ske efter nyare kunskap och samhällsförhållanden.
Här bör det vara Rädda Barnens uppgift att stödja muslimska och judiska familjer som på grund av sunt förnuft och god kunskap och barnintresse inte önskar stympa sina barn. De har behov av att kunna hänvisa till barnrättsorganisationer och ännu hellre till svensk lag för kunna stå emot etniskt grupptryck och oförståelse. Detta är ett önskemål från många familjer i Sverige redan i dag. En upplysningsskrift från Rädda Barnen i samarbete med Socialstyrelsen vore mycket önskvärd.
Kan det vara möjligt att Rädda Barnen förmår stå upp för barnens skydd och rätt genom att tydligt ta avstånd från fysisk omskärelse? Eller är barnens bästa enbart en ej förpliktande högtidlig fras för organisationen? Skall Rädda Barnen vara en föregångare i barnrättsfrågor eller en meningslös eftersläntrare?
Ulf Carlsson, överläkare
Rädda Barnen:
Dubbel respekt – för kultur och hälsa!
Utgångspunkten för Rädda Barnens ställningstagande i frågan om omskärelse av pojkar är principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Enligt artikel 3 i konventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. I en fråga där det handlar om ett ingrepp i familjens kultur och religion måste man i bedömningen av vad som är att betrakta som ”barnets bästa” väga in barnets rätt till sina föräldrar och föräldrarnas rätt att fostra och leda sitt barn.
Föräldrarna bottnar i sin kultur och sin religion och deras möjlighet att vara ett stöd för barnet är ofta starkt knutet till denna grund. I tider av omfattande folkomflyttningar på grund av krig och förföljelse blir det så uppenbart att barn behöver sina familjer för att klara mötet med det nya samhället.
Enligt Barnkonventionen, artikel 24, ska konventionsstaterna vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Rädda Barnen har inte tillräckliga belägg för att manlig omskärelse generellt sett är skadlig – det tillämpas i många kulturer och anses i vissa som en hygienisk åtgärd som förebygger sjukdomar. Vid alla typer av ingrepp finns risker.
Rädda Barnen anser dock inte att det i dag finns tillräcklig anledning att arbeta mot manlig omskärelse såsom en traditionell sedvänja som är skadlig för barn.
Rädda Barnen ser barnets rätt till samhörighet med föräldrarna och deras kultur och religion (enligt Barnkonventionens artiklar 5, 14 och 30), som viktiga för barnets utveckling.
Könsstympning av flickor är något helt annat – ett övergrepp som ger livslånga fysiska och psykiska skador.
Rädda Barnen anser dock att ett barn har rätt att inte utsättas för onödig smärta och lidande, oavsett om detta sker med eller utan föräldrarnas samtycke. Ett barn måste skyddas mot övergrepp och misshandel av alla slag. Rädda Barnens uppfattning är därför att omskärelse av pojkar endast skall ske under bedövning och av en särskilt utbildad person.
Rädda Barnen arbetar således inte för att införa ett förbud mot omskärelse av pojkar, däremot kräver vi att ingreppet görs under medicinskt och hygienskt betryggande former och med erforderlig smärtlindring. Varje barn har rätt att behandlas med respekt och aktning för sin person.
Suzanne Askelöf, Generalsekreterare