.- Det är rimligen inte några ekonomiska brister som ställt till problemet, konstaterar Sven Bremberg, läkare och författare till den offentliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa.
Utredningen har sammanställt en mängd nationella och internationella rapporter om barn och ungdomars psykiska hälsa. Och hundratals barn och ungdomar har intervjuats.
Fram tornar bilden av ett land där barn och ungdomar mår allt sämre. Detta trots att vi har världens bästa förskolor, den högsta lärartätheten inom OECD och rent statistiskt har satsat på elevvården de senaste 20 åren.
Tre gånger så många tonåringar känner ängslan, oro eller ångest idag. Tre gånger så många sover dåligt. Dubbelt så många har värk för att de är spända och stressade.
Värst är det för tonårstjejerna. Mellan 1998 och 2003 ökade antalet flickor som sjukhusvårdas för depression och ångest åtta gånger.
Över hela landet vittnar psykologer, kuratorer och lärare om hur illa ställt det är med våra barn och tonåringar.
- Idag är fler barn stressade och har ångest. Och otroligt många fler skär sig, berättar Ingela Windelius, kurator på Renforsskolan i Vindeln i Västerbotten.
Eva Lindman Marko är skolpsykolog på Norrmalm i Stockholm. Hon berättar att hon tvingas prioritera bland de ungdomar som hon kan hjälpa, fast hon givetvis inte vill.
- Jag gör inte reklam för mig själv bland eleverna för jag har redan fullt upp. Antagligen ser jag bara toppen av isberget men tyvärr kan jag inte titta djupare, säger hon.
Köerna till landets barn- och ungdomspsykiatri, BUP, är konstanta.
- Den stora ökningen kom under 90-talet. Sedan dess har ökningen planat ut men antalet barn och ungdomar som söker hit minskar inte, säger Christine Andersson, psykolog på BUP på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
I storstäderna är trycket på BUP ännu hårdare.
- Köerna är alldeles för långa. Självklart ska BUP först ta hand om de som utsatts för exempelvis våldtäkt eller är suicida, säger Bertil Jarl, skolpsykolog i Stockholm och fortsätter:
- Men prioritetsordningen inom BUP gör att barn som har andra typer av stora problem, inte får den hjälp de behöver.
Sven Brembergs utredning har försökt hitta orsakerna till varför dagens barn och tonåringar mår så dåligt. Bristen på arbete är en stor anledning. Under krisen på 90-talet försvann 300 000 arbetstillfällen för ungdomar i åldrarna 16-24 år. Arbeten som inte kommit tillbaka.
- Andra huvudförklaringar är differentieringen och individualiseringen av samhället, säger Sven Bremberg.
Förr i tiden var allt givet redan på förhand. Var pappa snickare blev sonen det också. I dag är möjligheterna oändliga differentieringen är stor.
Det skapar förväntningar på vad man kan åstadkomma med sitt liv.
Och det ställer krav på individen. Kraven finns underliggande från samhället. Man förväntas plugga vidare och minst hälften ska gå på universitet.
Men ungdomarna ställer också höga krav på sig själva. Det gäller att få bra betyg så kan man ta sig in på de rätta skolorna och få ett bra jobb i framtiden.
Pressen och stressen på individen är enorm och besvikelsen monumental den dagen det visar sig att det inte var så lätt att bli den nye Zlatan Ibrahimovic.
Brembergs utredningen visar att förmågan att sortera all information och utifrån den göra sina val, inte har vuxit i samma takt som möjligheterna som finns i dagens samhälle. Unga vill ha allt en sorts kickmaximering i livet.
- Många ungdomar tänker att det "normala" är att hela tiden vara lycklig, säger Barbro Kriström, sjuksköterska på ungdomshälsan och på BUP i Umeå.
Sven Brembergs utredning menar att skolan bär en stor skuld till varför barn och ungdomar mår som de gör. Den lyckas inte med sitt uppdrag att utbilda och förbereda barnen för dagens samhälle.
Görel Bråkenhielm, skolöverläkare i Stockholm, håller med. Hon pekar på att dagens arbetssätt i skolan, med många grupparbeten och egna studier, inte passar alla.
- Vi låtsas att alla ska uppnå samma mål på samma tid, oavsett och de har svårt att ta till sig teoretisk kunskap eller inte. När barnen inte klarar skolan får självkänslan en knäck, säger hon och fortsätter:
- Det är som om de praktiska kunskaperna inte är lika mycket värda som de teoretiska.
Sven Brembergs utredning föreslår en rad åtgärder för att komma till rätta med problemet. Bland annat måste skolan införa ett "kvalitetstänkt". Nationella mätningar av skolresultat måste införas i fler årskurser.
Dessutom måste det göras kontinuerliga mätningar av hur barn och unga upplever sin verklighet. Att 40 procent säger att de inte har arbetsro i skolan är allvarligt.
Sven Bremberg trycker på att det är väldigt viktigt att jobba förebyggande med barn och ungdomars psykiska hälsa.
- Om inget görs åt skolan kommer det att få samhällsekonomiska konsekvenser i framtiden, säger han.